HISTORIA
Sedan 1543
Harstena har en lång och spännande historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Ön Hargstenö omtalas första gången i Gustav Vasas jordebok från år 1543. Men gamla gravfynd visar också att Harstena, åtminstonde tidvis, hade en bosättning redan under järnåldern. Läs mer om öns historia här nedan.
Forntiden
På Harstenas yttre del finns resterna av ett röse och en stensättning på över 15 meters höjd över havet. Dessa lämningar kan vara från bronsåldern men då man hittat ytterligare några stensättningar på ön, som ligger betydligt lägre, får man nog anta att de är från järnåldern. Järnåldern varade cirka 400 f Kr – 1050 e Kr. Vid järnålderns början var havsytans nivå omkring 8 meter högre än idag och vid dess slut 2 -3 meter högre.
1500-talet
Den första skriftliga källan där namnet Harstena omnäms är en skattelängd från 1543. Dåvarande fiskaren hette Ragvald och var skyldig att till fogden på Stegeborgs slott erlägga:
– 8 lispund (64 kg) sälspäck
– 1/2 val (40 st) abborrar
– 10 stycken sjöfågelägg eller en fågel.
1600-1700
I mantalslängden för år 1641 finns två hushåll med 8 personer upptagna och år 1678 4 hushåll med 10 personer. Innevånarantalet utökades så sakta. År 1734 fanns det 10 hushåll med 24 personer förutom minderåriga och gamlingar.
Ett viktigt datum i Harstenas historia var den 19 oktober 1757, då ön friköptes som fritt skattehemman för 333 daler och 10 1/3 dels öre silver-mynt. Ön uppdelades då efter köparens lösensumma i 3 sjättedelar och 4 åttondelar som sedan kluvits genom arv och försäljning.
1800-talet
Innevånarantalet var som högst under 1800-talet, 70 – 85 personer. Genom de gamla skattelängderna kan man se att sälfångsten, ål- och strömmingsfisket alltid givit den dominerande inkomsten. Odling och djurhållning har varit begränsad och de jordbruksprodukter man inte kunde frambringa bytte man till sig med bönderna på fastlandet.
1900-talet
Under hela 1900-talet har den bofasta befolkningen så sakta minskat. I dag har Harstena endast ett fåtal åretruntboende. År 1921 började postgången gå två gånger i veckan, idag kommer posten tre gånger i veckan både under sommar och vinter. 1930 kom telefonen och 1945 elektriciteten. 1960 byggdes också vatten och avloppsanläggningar.
Säljakt
Säljakten utgör en viktig del av Harstenas historia. Man kan i de gamla skattelängderna från 1500-talet se att redan då var sälarna av stor betydelse och säkert var det sälen som lockade de första människorna att bosätta sig på ön.
Harstenas sälbådar har troligen varit den största samlingsplatsen för gråsälar längs hela ostkusten. I slutet på 1920-talet räknades som mest upp till fyrtiotusen sälar på sälbådarna utanför Harstena.
Sälarna fångades förr med nät som lades ut kring bådarna. Klubbningen av säl, som Harstena är mest omtalat för, började inte förrän under 1900-talet.
Sälfångsten var en viktig inkomstkälla ända till början av 1940-talet, då den upphörde främst pga dåliga priser på tran och hudar. Under 60- och 70-talen utrotades nästan hela sälstammen från Östersjön till följd av miljögifter och det var inte förrän i slutet på 90-talet som man kunde se tydliga tecken på att sälarna är på väg tillbaka. Idag finns ett sälskyddsområde upprättat utanför Harstena där en liten sälkoloni om 50-60 djur så sakta håller på att växa till sig.
De två första bilderna nedan är tagna av Prins Vilhelm i juli 1947. I första bilden överst på sidan är Prinsen tillsammans med Elof Magnusson i båten och i bådökan är resterande av Harstenas säljaktlag, Hugo, Evert, Paul och alla de andra. Den sista bilden på Hugo Magnusson är tagen 1954.
